Konstigt - i förrgår satt min arbetskamrat/kompis och jag länge och pratade om hur kloka och sanna de gamla klicheerna är.....Ju äldre man blir desto oftare får man insikt om det, och insikten djupnar med åren dessutom.
"Hälsan är viktigast" "Att älska och förlåta - det är livets gåta" - "Man ska vara snäll" .. "Familjen är viktigast"... "Borta bra men hemma bäst"
Och så pratade vi lite extra om just hur vi ser på snällheten.
Och så - igår - kom en annan kollega när vi satt och fikade på jobbet, och började prata om samma tema nämligen detta med att vilja vara snäll!
Jag har tänkt på detta sedan dess och vill nog återkomma till det senare.
Tänker också på det som Michael nämnde i sin kommentar till ett av mina tidigare inlägg - det han kallade för "den svenska folksjukdomen" - att inte säga vad man tänker. Att utgå från att samtalspartnern kan läsa mellan raderna. Det skulle jag också vilja titta närmare på. För det är något som gör livet surt för oss invandrare som inte kan den svenska koden.
Det tror jag att jag ska återkomma till.
Hoppas jag får diskussionspartners.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar