Jag gläntar på persiennen på morgonen och hela rummet exploderar av ljus....tack, sankta lucia för att du lyssnade på min bön! snö, snö överallt och sol och så mycket ljus! Inte gör det något att skitjulen står för dörren och de perversa tomtarna snart bjuder på godis och mobiltelefonabonnemang i centrum...man kan alltid visa fingret åt dem även om det inte är så värdigt men vad ska man göra...ljuset har återvänt och vid morgonfikat vilar mina händer inte längre på tidningen likt sysslolösa händer på ålderdomshem...fingrarna fattar nästan girigt tag i sidorna med de häpnadsväckande nyheterna och den igår halvtomma och likgiltiga blicken får en skärpa...- tänka sig! sådana lymlar överallt, och vad ska detta nu betyda? ögonen vilar på de upphetsande rubrikerna och de berörande bilderna...- nämen har du hört på maken...jag upprörs saligt och troget av morgonens nyheter och livet återvänder, jag blir delaktig i världen, jag bryr mig...vilken nästan berusande känsla! jag blir full av koffeinet och euforisk av solen som gassar i mitt kök ...upp och titta ut genom fönstret igen! sant, sant! det är ljust, vackert, ljuvligt vackert ute!
På vägen till jobbet genar jag lite genom en skogsdunge ...jag halkar omkull och blir liggande en stund i den mjuka snödrivan och beskådar de snöklädda grenarna och den blåa himlen...sedan borstar jag av mig och promenerar leende vidare och hoppas att jag snart ska halka igen...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar